Lite den känslan får jag ibland när jag rider Chevan, när vi är ute och rider och han med sina nerver på utsidan, han spänner sig och tittar överallt och man känner hur han verkligen inte vill gå men ändå gör han det, han gör det för mig :D Ju mer vi umgås desto mer litar han på mig och det känns toppenbra!

Jag berättade ju om de 7 lekarna, eller ja den första i alla fall ;) Nu får jag ta på hela hans kropp, även huvudet och det är bra!

 

Idag var han värd hela sin vikt i guld. Vi började med att rida till ströbohög (en hög kulle som ligger nära stallet) och även nära flera stora vägar med mycket trafik, det är ju jättebra miljöträning för honom! Vi skrittade upp och ner för en del av kullen som är låg och inte så brant. På grusvägen tillbaka mot stallet red vi halt, trav, halt sen ut på en annan grusväg där vi travade och skrittade i olika hastigheter och så gjorde vi en del skänkelvikningar sicksack över vägen :) Under E18 och in i skogen, det är ridförbud där fast bara på motionsspåret så vi skrittade runt lite i skogen så han fick tänka till och lyfta på benen ordentligt.Sen travade vi tillbaka, i olika hastigheter, körde lite halt, trav, halt igen :) Sen blev det lugn skritt hem till stallet. Jag va nöjd och han va nöjd :D